Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
2 treff
Bokmålsordboka
0
oppslagsord
Nynorskordboka
2
oppslagsord
tygle
tygla
verb
Vis bøying
Opphav
av
tygel
Tyding og bruk
styre (hest) med tyglar
eller
taumar
Døme
tygle hesten godt
halde styr på, halde i age, tøyme
Døme
tygle seg
;
tygle hugen sin
Artikkelside
tygel
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
tygill
;
samanheng
med
tøye
(
2
II)
Tyding og bruk
stutt reim på kvar side i eit beksel
;
reim på beksel som ein styrer med når ein rir
Døme
køyre nokon med stramme (el. slakke) tyglar
–
òg: ha god (el. dårleg) age på nokon, køyre nokon strengt (el. slapt)
Artikkelside