Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

snøfonn

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt snjófǫnn

Tyding og bruk

  1. fonn av snø;
    haug av samanfoken snø

snøskavl

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

snøfonn med høg og kvass rygg

skavl

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt skafl; samanheng med skave

Tyding og bruk

  1. snødrive med skarp kant;
    utoverhengande snøfonn
    Døme
    • i fjella var det fullt av skavlar og driver etter stormen
  2. bølgje med kvass, brytande rygg;
  3. skarpt, krumt jern (5) til å skave med

fonn

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt fǫnn

Tyding og bruk

  1. samandriven snømasse;
    Døme
    • det ligg fonner på vegen
  2. stor og varig opphoping av snø og is;
    Døme
    • mellom fjella ligg ei fonn
  3. masse av stein, jord, snø eller liknande som rausar nedover ei skråning;
    Døme
    • bli råka av fonn