Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 7 oppslagsord

kaliber

substantiv inkjekjønn

Opphav

gjennom tysk, fransk calibre og arabisk qalib ‘støypeform’; frå gresk kalapoús

Tyding og bruk

  1. mål for innvendig dimensjon av løpet på eit skytevåpen
  2. i overført tyding: slag (2, sort, type (1, 1)
    Døme
    • han var ikkje av hans kaliber;
    • det er sjeldan ein kunstnar av det kaliberet kjem hit

-kalibra

adjektiv

Opphav

jamfør kaliber

Tyding og bruk

som har slikt kaliber som førsteleddet nemner;
i ord som finkalibra og grovkalibra

kaliper

substantiv hankjønn

Opphav

av engelsk caliper; same opphav som kaliber

Tyding og bruk

  1. klave (1, 3) til å måle diameter med
  2. i bil: klype som klemmer rundt bremseskiva

muskett

substantiv hankjønn

Opphav

av fransk mousquet

Tyding og bruk

stort handskytevåpen av grovt kaliber som vart brukt på 1500-, 1600- og 1700-talet

falkonett

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

om eldre forhold: liten, lett kanon med relativt lite kaliber

grøvd

substantiv hokjønn

Opphav

av grov (3

Tyding og bruk

Døme
  • grøvda på røyret

finkalibra

adjektiv

Tyding og bruk

som har eit fint kaliber (1);
til skilnad frå grovkalibra
Døme
  • ei finkalibra rifle