Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 69 oppslagsord

nashorn

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå tysk; etter gresk rhinokeros, av rhis ‘nase’ og keras ‘horn’

Tyding og bruk

stort hovdyr i familien Rhinocerotidae med ein eller to hornforma utvekstar på nasen

elg

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt elgr

Tyding og bruk

  1. stort, gråbrunt hjortedyr der hannen har skovlforma horn;
    Alces alces
    Døme
    • talet på elg har auka
  2. kjøt eller slakt av elg (1);
    Døme
    • vi skal ha elg til middag

eland

substantiv hankjønn

Opphav

frå nederlandsk ‘elg’

Tyding og bruk

stor antilope med lange, spiralvridde horn som lever i Aust- og Sør-Afrika;
Taurotragus oryx
Døme
  • dei såg gaseller og elandar

lyshorn, ljoshorn

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

innretning for signalisering med billys;
jamfør horn (4)

kollete

adjektiv

Opphav

av koll (1

Tyding og bruk

  1. om terreng: som reiser seg i kollar
    Døme
    • kollete åsar
  2. om dyr: utan horn
    Døme
    • ei kollete ku

kolle 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt kolla

Tyding og bruk

hodyr utan horn, særleg av elg, hjort og storfe

keratin

substantiv inkjekjønn

Opphav

av gresk keras ‘horn’

Tyding og bruk

samnemning på protein i hår, horn, overhud og anna;

jakttrofé, jakttrofe

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Tyding og bruk

trofé (1) i form av utstoppa dyrehovud, horn, skinn eller liknande som teikn på ei vellykka jakt

få horn

Tyding og bruk

bli bedregen av nokon;
Sjå: horn

setje horn på

Tyding og bruk

vere utru (2 mot;
Sjå: horn