Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

flygel 1

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med flage (1

Tyding og bruk

flygel 2

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå tysk ‘veng’

Tyding og bruk

stort, vengeforma klaverinstrument med liggjande strenger
Døme
  • spele flygel;
  • ein kjend pianist sette seg ved flygelet

klaverakkompagnement

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

akkompagnement (1) som blir spela på piano eller flygel
Døme
  • syngje til eige klaverakkompagnement

klaver

substantiv inkjekjønn

Opphav

gjennom tysk og fransk; frå latin , nylaging av clavis ‘tangent’, opphavleg ‘nøkkel’

Tyding og bruk

samnemning på strengeinstrument med klaviatur, særleg om piano (1, 1) og flygel (2

Faste uttrykk

  • trampe i klaveret
    dumme seg ut, vere taktlaus

konsertflygel

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

stort flygel med klang som kan fylle ein konsertsal