Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

patina

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom italiensk ‘belegg’; frå latin ‘skål, fat’

Tyding og bruk

  1. grønleg hinne som med tida blir danna på overflata av kopar og bronse
  2. etterlikning av patina (1), danna ved patinering
  3. gammalt, ærverdig preg

panne 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt panna, gjennom lågtysk, frå mellomalderlatin; av latin patina ‘skål, fat’

Tyding og bruk

  1. koke- eller steikjekar
    Døme
    • frese grønsakene i panna
  2. stort kar til å varme opp store mengder væske i, nytta til dømes i brygging, vasking og liknande
  3. takstein;

Faste uttrykk

  • pott og panne
    den som ordnar alt
    • ho er pott og panne i bedrifta

patinere

patinera

verb

Opphav

av patina

Tyding og bruk

  1. få patina
  2. behandle ei overflate med noko som skaper eit gammalt preg