Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

mistillit

substantiv hankjønn eller hokjønn

Opphav

av mis-

Tyding og bruk

mangel på tillit;
Døme
  • dei har mistillit til regjeringa;
  • eg har fått mistillit til bedrifta etter alle leveringsproblema

parlamentarisme

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk; jamfør parlament og -isme

Tyding og bruk

styreform der regjeringa kjem frå det partiet eller den partigruppa som har fleirtal i nasjonalforsamlinga, og som må gå av dersom fleirtalet i ei røysting gjev uttrykk for mistillit

mistru 1

substantiv hokjønn

Opphav

av mis-

Tyding og bruk

Døme
  • ha mistru til nokon;
  • eg fekk mistru til dei etter kvart som saka utvikla seg

illtru 1

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

mistillit, mistru (1