Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
4 treff
Nynorskordboka
4
oppslagsord
mistillit
substantiv
hankjønn eller hokjønn
Vis bøying
Opphav
av
mis-
Tyding og bruk
mangel på
tillit
;
mistru
(
1
I)
Døme
dei har mistillit til regjeringa
;
eg har fått mistillit til bedrifta etter alle leveringsproblema
Artikkelside
parlamentarisme
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
frå
fransk
;
jamfør
parlament
og
-isme
Tyding og bruk
styreform der regjeringa kjem frå det partiet
eller
den partigruppa som har fleirtal i nasjonalforsamlinga, og som må gå av dersom fleirtalet i ei røysting gjev uttrykk for mistillit
Artikkelside
illtru
1
I
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
mistillit,
mistru
(
1
I)
Artikkelside
mistru
1
I
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
av
mis-
Tyding og bruk
mistillit
;
vantru
(
1
I
, 1)
Døme
ha mistru til nokon
;
eg fekk mistru til dei etter kvart som saka utvikla seg
Artikkelside