Avansert søk

13 treff

Nynorskordboka 13 oppslagsord

kupp

substantiv inkjekjønn

Opphav

av fransk coup, opphavleg ‘slag, støyt’

Tyding og bruk

  1. rask og lovstridig maktovertaking
    Døme
    • hæren tok makta i eit blodig kupp;
    • kongen vart styrta i kuppet;
    • mindretalet i partiet gjennomførte eit kupp på årsmøtet
  2. lovbrot som er gjort snøgt og dristig
    Døme
    • banden planla kuppet godt;
    • han var hjernen bak kuppet
  3. heldig kjøp;
    Døme
    • gjere eit kupp under salet;
    • denne buksa var eit kupp

kuppe

kuppa

verb

Tyding og bruk

  1. ta makta i eit land ved kupp (1)
    Døme
    • militæret prøvde å kuppe landet
  2. overta kontrollen eller styringa av noko
    Døme
    • dei kuppa dagsordenen på møtet;
    • ho kuppa alltid framsetet i bilen

velregissert

adjektiv

Opphav

jamfør regissere

Tyding og bruk

som er godt planlagd eller leidd
Døme
  • ei velregissert framsyning;
  • gjere eit velregissert kupp

skup, scoop

substantiv inkjekjønn

Uttale

skuˊp

Opphav

av engelsk scoop

Tyding og bruk

  1. det at ei avis eller ein journalist kjem først med eit (viktig) nyhende
    Døme
    • saka om den korrupte politikaren var eit skup;
    • biletet paparazzoen tok, var eit skikkeleg skup
  2. det at ein får tak i, finn eller kjøper noko særs verdifullt, sjeldan eller liknande;
    Døme
    • det var eit skup å få tak i den kjende musikaren til jazzfestivalen;
    • eg gjorde eit skup på loppemarknaden

varp

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt varp; same opphav som verpe (2

Tyding og bruk

  1. kast (3) med garn eller not
  2. i overført tyding: heldig handling;
    Døme
    • gjere eit verkeleg varp på salet;
    • litt av eit varp for tollarane
  3. trosse til å flytte eit fartøy med

palassrevolusjon

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. revolusjon eller brått maktskifte i toppleiinga i eit samfunn;
  2. det at underordna medarbeidarar gjev leiaren avskil
    Døme
    • palassrevolusjon i partiet

kuppforsøk

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

forsøk på å ta makta raskt og udemokratisk, ved eit kupp (1);
Døme
  • kuppforsøket til generalane var mislukka

motkupp

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

kupp (1) mot nokon som sjølv har teke makta ved eit kupp

kaup 2

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt kaup ‘kjøp’; truleg samanheng med latin caupo ‘kremmar’, ny tyding frå fransk coup ‘brå rørsle’

Tyding og bruk

Døme
  • gjere eit heilt kaup

kapre

kapra

verb

Opphav

av lågtysk kapern; sjå kaper

Tyding og bruk

  1. få tak i (med kupp eller knep)
    Døme
    • kapre eit fly;
    • kapre den beste stolen
  2. om eldre forhold: erobre med kaperfartøy