Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 57 oppslagsord

gris 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt gríss

Tyding og bruk

  1. (hus)dyr av rase av svinefamilien;
    Døme
    • halde gris;
    • slakte grisen til jul;
    • hyle som ein stukken gris;
    • feit som ein gris;
    • dette liknar ikkje grisenliknar ingenting, er dårleg el. meiningslaust
    • om kjøtet brukt til mat:
      • gris har stige i pris
  2. ureinsleg, slurven person
    Døme
    • ikkje søl slik, din gris!
    • svinsk person
      • ein gammal gris
    • fyr (1
      • ein heldig gris
  3. slags kortspel

gris 2

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom engelsk grease; frå fransk

Tyding og bruk

gris 4

adjektiv

Opphav

av grisen

Tyding og bruk

gris 3

substantiv hankjønn

Opphav

frå tysk

Tyding og bruk

avfall frå kornmaling

grise

grisa

verb

Opphav

av gris (1

Tyding og bruk

  1. om purke: få ungar, føde
  2. Døme
    • grise til benken;
    • grise seg til

purke 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt purka

Tyding og bruk

  1. hoe av gris;
  2. brukt nedsetjande om sur og tverr kvinne

ribbe 1

substantiv hokjønn

Opphav

frå lågtysk, samanheng med riv (2 og rev (3

Tyding og bruk

  1. brystside av slakt, særleg av gris;
    Døme
    • ribbe med surkål
  2. opphøgd eller framståande kant, rand, stripe eller åre
    Døme
    • ribbe på eit blad;
    • ein genser med ribber;
    • ribbene i ein kjølegrill
  3. kvar av fleire parallelle lister eller stenger;
    Døme
    • henge i øvste ribba i ribbeveggen
  4. fjellkam, åsrygg
  5. spant eller tilje i båt

rine

rina

verb

Opphav

norrønt hrína

Tyding og bruk

Døme
  • rine som ein gris

overfeit

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som innheld for mykje feittstoff
    Døme
    • overfeit mat
  2. som er for velnært
    Døme
    • ein overfeit gris

ister 2

substantiv inkjekjønn

istre

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt ístr, ístra

Tyding og bruk

feitt kring innvolane på dyr, særleg hos gris og sild