Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 26 oppslagsord

fon

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk phone ‘lyd, røyst’

Tyding og bruk

i språkvitskap: minste lydlege segment i ei ytring;

saksofon

substantiv hankjønn

Opphav

etter namnet til den belgiske instrumentmakaren A. Sax, 1814–1894; jamfør -fon (1

Tyding og bruk

gruppe av treblåseinstrument av metall, med munnstykke med røyr

ortofon

adjektiv

Opphav

jamfør -fon (2

Tyding og bruk

Døme
  • ein ortofon skrivemåte

polyfon

adjektiv

Opphav

av poly- og -fon (2

Tyding og bruk

i musikk: med likeverdige og sjølvstendige røyster i melodiføringa;
fleirstemmig;
til skilnad frå homofon (2, 2)

tastafon

substantiv hankjønn

Opphav

sjå -fon (1

Tyding og bruk

telefonapparat med tastatur i staden for nummerskive

isofon

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør iso- og -fon (1

Tyding og bruk

linje på språkgeografisk kart gjennom stader med eins uttale

megafon

substantiv hankjønn

Opphav

av mega- (2) og -fon (1

Tyding og bruk

lydforsterkande trekt;

homofon 2

adjektiv

Opphav

jamfør -fon (2

Tyding og bruk

  1. med same uttale;
  2. i musikk: som er prega av homofoni (2);
    til skilnad frå polyfon

homofon 1

substantiv hankjønn

Opphav

sjå -fon (1

Tyding og bruk

kvart av to eller fleire ord med ulikt opphav og ulik tyding som blir uttalte likt

idiofon

adjektiv

Opphav

jamfør -fon (2

Tyding og bruk

som kling i seg sjølv, til dømes om instrument der lyden kjem av vibrasjon i sjølve instrumentet