Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

drunt

substantiv hankjønn

Opphav

av drunte

Tyding og bruk

sein og somlete person

drunte

drunta

verb

Opphav

jamfør dansk drunte ‘gå tungt og seint’

Tyding og bruk

late seg;
vere treg;
Døme
  • drunte bort tida;
  • liggje og drunte i senga

drynje

drynja

verb
kløyvd infinitiv: drynja

Opphav

jamfør svensk dröna, islandsk drynja og dansk drønne; truleg lydord

Tyding og bruk

  1. Døme
    • det drunde i jorda av raset
  2. om storfe, særleg ku: gje frå seg ein langdregen lyd utan å opne munnen;
    Døme
    • kua dryn etter mat