Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 31 oppslagsord

stong

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt stǫng; truleg av stinge

Tyding og bruk

  1. lang og heller grann lekam;
    Døme
    • fiske med sluk og stong
    • i idrett:
      • ikkje ha eit skot mellom stengenerett på mål
  2. Døme
    • ei stong er til vanleg seks alner lang

staurhol, staurhòl

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

staurande

adverb

Opphav

av staur

Tyding og bruk

forsterkande: heilt, ovande, svært
Døme
  • staurande dum, full, galen

stake 1

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med sisteleddet i norrønt lýsistaki; eigenleg ‘noko stivt og fast’

Tyding og bruk

  1. lang, rett stong brukt til merke, reiskap og liknande;
    Døme
    • merkje ein veg med stakar;
    • skuve ut båten med ein stake
    • flytande sjømerke
      • innseglinga var merkt med stakar
  2. Døme
    • setje lyset i staken
  3. lang, mager person

sneise

sneisa

verb

Opphav

norrønt sneisa ‘setje pinne på pølse’

Tyding og bruk

setje opp sneis (1, 2);
setje korn på staur

sneis 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt sneis; av snide

Tyding og bruk

  1. kvass nagle, tapp;
    (strikke)pinne
  2. staur med kornband til tørk

rotende

substantiv hankjønn

Opphav

av rot (1

Tyding og bruk

nedste og tjukkaste enden av tre, påle, staur og liknande

ripel

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. noko langt og smalt stykke;
  2. grann staur

påle 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt páll; jamfør latin palus ‘påle’

Tyding og bruk

  1. stolpe, staur, stokk (som er driven ned i grunnen)
    Døme
    • huset stod på pålar
  2. rundlast nytta til grunnforsterking

grovvoren

adjektiv

Tyding og bruk

nokså grov
Døme
  • ein grovvoren staur