Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 31 oppslagsord

vindstill

adjektiv

Opphav

av still (2

Tyding og bruk

Døme
  • ein vindstill fjord

vestfjording

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt vestfirðingr

Tyding og bruk

  1. person frå vestsida av ein fjord
  2. i norrøn tid: person frå Vestfjordane på Island

vassveg

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. sambandsveg over vatn (elv, kanal, fjord og liknande)
    Døme
    • store elvar er viktige vassvegar
  2. veg etter vatn
    Døme
    • ha lang vassveg

utgreina

adjektiv

Tyding og bruk

som greinar seg ut
Døme
  • utgreina rot, fjord, ætt

utfjerding, utfjording

substantiv hankjønn

Opphav

av ut og fjord

Tyding og bruk

person frå eit kyststrøk

terskel

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt þresk(j)ǫldr

Tyding og bruk

  1. òg i overført tyding: byrjing, innleiing, særleg i uttrykk:
    Døme
    • stå på terskelen til (noko nytt)
  2. langvoren høgd eller rygg under vatn (til dømes tvers over ein fjord);
    (kunstig, lågt) stenge tvers over elv, bygd for å heve vasstanden ovanfor
  3. minste påverknad på eit sanseorgan som må til for å få til ein reaksjon

strende 1

strenda

verb

Opphav

av strand

Tyding og bruk

  1. gå langs stranda;
    gå rundt ein fjord, ei vik
  2. Døme
    • strende rundt
    • gå (snøgt)
      • strende forbi, framom
  3. snerte, sneie borti

strand

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt strǫnd

Tyding og bruk

smalt belte, rand, stripe av landjord som grensar til hav, sjø, fjord eller vatn
Døme
  • badestrand;
  • havstrand;
  • sandstrand;
  • gå ned til stranda for å fiske;
  • reise land og strand rundt

spong

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt spǫng

Tyding og bruk

  1. tynn og smal metallplate brukt til skoning (1
  2. belte av is over ei elv, ein fjord, våg eller liknande

sjøbotn

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

botn av hav, fjord eller innsjø
Døme
  • ta noko opp frå sjøbotnen