Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Bokmålsordboka
4
oppslagsord
koll
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
norrønt
kollr
;
jamfør
kull
(
3
III)
Betydning og bruk
hode
(1)
,
hårtopp
knaus, haug, fjelltopp
;
kolle
(
3
III)
brukt som etterledd i navn på planter som har en tett topp av blomster
i ord som
blåkoll
fjærekoll
jonsokkoll
Faste uttrykk
i koll
på hodet, over ende
;
jamfør
om kull
dette i koll
Artikkelside
kolle
1
I
substantiv
hankjønn eller hunkjønn
Vis bøyning
Opphav
norrønt
kolla
Betydning og bruk
hunndyr uten horn, særlig av storfe, elg og hjort
Artikkelside
kolle
2
II
substantiv
hankjønn eller hunkjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
trekar uten hank
eller
ører
;
jamfør
rømmekolle
Artikkelside
kolle
3
III
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
knaus, haug, fjelltopp
;
koll
(
1
I
, 2)
Artikkelside