Avansert søk

10 treff

Bokmålsordboka 5 oppslagsord

statskupp

substantiv intetkjønn

Opphav

etter fransk coup d’état

Betydning og bruk

plutselig forfatningsstridig endring av statsforfatningen i en stat, iverksatt av statsoverhode, regjeringssjef, medlemmer av regjeringen eller offiserer

revolusjon

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, fra latin; jamfør revolver

Betydning og bruk

  1. endring i regjeringsformen i et land, gjort med makt av (grupper i) folket;
    til forskjell fra statskupp
    Eksempel
    • den russiske revolusjonen
  2. rask omveltning, gjennomgripende forandring;
    til forskjell fra evolusjon
    Eksempel
    • revolusjon i samferdselssektoren

militærjunta

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør junta

Betydning og bruk

gruppe av offiserer som har tatt makten ved et statskupp

junta

substantiv hankjønn

Opphav

fra spansk; av latin jungere ‘forene’

Betydning og bruk

  1. gruppering (av offiserer) som har tatt makten ved et statskupp
    Eksempel
    • en junta av offiserer og fascister har gjort statskupp
  2. gruppe eller klikk (av mektige personer)
    Eksempel
    • en junta av mennesker fra olje- og gasselskapene

militærkupp

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

statskupp utført av offiserer ved hjelp av krigsmakten

Nynorskordboka 5 oppslagsord

statskupp

substantiv inkjekjønn

Opphav

etter fransk coup d’état

Tyding og bruk

brå og grunnlovsstridig omstøyting i riksskipnaden i ein stat der ei mindre gruppe av til dømes offiserar eller embetsmenn eller eit statsoverhovud tek makta
Døme
  • gjere statskupp

revolusjon

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, frå latin; jamfør revolver

Tyding og bruk

  1. endring i regjeringsforma i eit land, gjord med makt av (grupper i) folket;
    til skilnad frå statskupp
    Døme
    • den russiske revolusjonen
  2. rask omvelting, gjennomgripande endring;
    til skilnad frå evolusjon
    Døme
    • revolusjon i samferdselssektoren

militærjunta

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør junta

Tyding og bruk

gruppe av offiserar som har teke makta ved eit statskupp

junta

substantiv hankjønn

Opphav

frå spansk; av latin jungere ‘sameine’

Tyding og bruk

  1. gruppering (av offiserar) som har teke makta ved eit statskupp
    Døme
    • ein junta av offiserar og reaksjonære har gjort statskupp
  2. gruppe eller klikk (av mektige personar)
    Døme
    • ein junta av samfunnstoppar

militærkupp

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

statskupp utført av offiserar med hjelp frå krigsmakta