Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
7 treff
Bokmålsordboka
2
oppslagsord
snurp
substantiv
hankjønn eller intetkjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
noe som er snurpet, snørt sammen
løst sting
fangst med snurpenot
Artikkelside
snurpe
verb
Vis bøyning
Opphav
beslektet
med
snerpe
(
2
II)
Betydning og bruk
snøre
(
2
II)
,
trekke
(1)
sammen med tråd, snor
eller lignende
Eksempel
snurpe
sammen et hull i buksa
;
snurpe
sammen en sekk
trekke sammen (i rynker)
Eksempel
snurpe
munnen
fange med snurpenot
Eksempel
snurpe
brisling
Artikkelside
Nynorskordboka
5
oppslagsord
snurp
1
I
substantiv
hankjønn eller inkjekjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
noko som er snurpa, snørt saman
fiske
(
1
I
, 1)
med snurpenot
Artikkelside
snurp
2
II
adjektiv
Vis bøying
Tyding og bruk
ihopslegen,
rukkete
(som lett blir) tykken, snurt
Artikkelside
snurpe
2
II
snurpa
verb
Vis bøying
Opphav
samanheng
med
snerpe
(
3
III)
Tyding og bruk
dra (rukkete) saman med tråd, snor
eller liknande
;
snøre
(
2
II)
Døme
snurpe saman eit hol i buksa
;
snurpe saman ein sekk
dra saman (i rukker)
Døme
snurpe munnen
fiske med snurpenot
Artikkelside
snurren
adjektiv
Vis bøying
Opphav
samanheng
med
snare
(
2
II)
Tyding og bruk
snurp
(
2
II
, 2)
;
snurt
(
2
II)
Artikkelside
snurpe
1
I
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
person som lett blir
snurp
(
2
II
, 2)
;
snerpe
(
1
I
, 2)
Artikkelside