Avansert søk

53 treff

Bokmålsordboka 0 oppslagsord

Nynorskordboka 53 oppslagsord

blåsebelg

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

reiskap til å blåse luft på varmen med;
Døme
  • ein stor blåsebelg som blæs lufta opp gjennom ein haug med glødande kol;
  • pusten gjekk som ein blåsebelg

blekkje 3, blekke 5

blekkja, blekka

verb

Opphav

av blake

Tyding og bruk

  1. slå, veifte med noko så det blir luftdrag
  2. brenne tjøre av tyrirøter i eit tett rom som ein blæs luft inn i

basunengel

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

i biletkunst: engel (1) som blæs i basun (1)