Avansert søk

70 treff

Bokmålsordboka 34 oppslagsord

kroniker

substantiv hankjønn

Opphav

av kronisk

Betydning og bruk

person som lider av kronisk sykdom

inflammatorisk

adjektiv

Betydning og bruk

  1. som volder eller er ledsaget av betennelse;
    jamfør inflammasjon
    Eksempel
    • kronisk inflammatoriske sykdommer
  2. som oppildner til noe
    Eksempel
    • inflammatorisk retorikk

Alzheimers sykdom, Alzheimers sjukdom

substantiv hankjønn

Opphav

etter navnet til den tyske legen Alois Alzheimer, 1864–1915

Betydning og bruk

kronisk sykdom i hjernen som leder til demens, blant annet kjennetegnet av nedsatt hukommelse

diabetes

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk diabetes (mellitus) ‘gjennomgang (av sukker)'

Betydning og bruk

kronisk stoffskiftesykdom som skyldes for liten eller ingen produksjon av insulin i bukspyttkjertelen, eller dårlig virkning av insulin

trakom

substantiv intetkjønn

Opphav

fra gresk ‘ruhet’, av trakhys ‘ru’

Betydning og bruk

smittsom, kronisk betennelse i øyets bindehinne og hornhinne, egyptisk øyesykdom

spedalskhet

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

kronisk, smittsom sykdom framkalt av leprabasillen, lepra

spatt

substantiv hankjønn

Opphav

tysk; lavtysk

Betydning og bruk

kronisk tørr betennelse i haseledd på hest, knippe (1

silikose

substantiv hankjønn

Opphav

se -ose (2

Betydning og bruk

kronisk lungesykdom som skyldes avleiring av kiselpartikler i lungene

schizofreni

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk skhizein ‘kløyve’ og phren ‘forstand’

Betydning og bruk

alvorlig (kronisk) sinnslidelse som påvirker tenkning, sansning og forhold til andre mennesker og ofte er fulgt av tvangstanker, vrangforestillinger og lignende

demens

substantiv hankjønn

Opphav

fra latin ‘uvitende’, av mens (genitiv mentis) ‘sinn’; jamfør de-

Betydning og bruk

kronisk funksjonssvikt i hjernen med symptomer som hukommelsestap, nedsatte kognitive funksjoner, desorientering (2) og lignende, spesielt vanlig blant eldre
Eksempel
  • lide av demens;
  • begynnende demens;
  • personer med demens trenger ofte tilrettelegging

Nynorskordboka 36 oppslagsord

kronisk utmattingssyndrom

Tyding og bruk

sjukdom der den sjuke er plaga av (varig) trøyttleik, muskelverk og intoleranse for sanseinntrykk;
Sjå: kronisk

kronikar

substantiv hankjønn

Opphav

av kronisk

Tyding og bruk

person som lid av kronisk sjukdom

hepatitt

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk hepar ‘lever’

Tyding og bruk

Døme
  • smittsam hepatitt;
  • kronisk hepatitt;
  • hepatitt kan føre til gulsott;
  • ho fekk hepatitt A

trakom

substantiv inkjekjønn

Opphav

gresk trakhoma ‘ruleik’ av trakhys ‘ru’

Tyding og bruk

smittsam, kronisk betennelse i bindehinna og hornhinna på auget;
egyptisk augesjukdom

spedalsksjuke

substantiv hankjønn eller hokjønn

spedalsksykje

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

kronisk, smittsam sjukdom framkalla av leprabasillen;
Døme
  • spedalsksjuken bryt ned huda, indre organ og nervane

spatt

substantiv hankjønn

Opphav

lågtysk; tysk

Tyding og bruk

kronisk, tørr betennelse i haseleden på hestar

snive

substantiv hokjønn

Opphav

eldre dansk snive ‘snorke’

Tyding og bruk

særleg hos hest: alvorleg kronisk sjukdom i slimhinnene eller i huda på hestar

skrumpnyre

substantiv inkjekjønn eller hokjønn

Tyding og bruk

nyre som skrumpar inn litt etter litt på grunn av kronisk sjukdom

silikose

substantiv hankjønn

Opphav

sjå -ose (2

Tyding og bruk

kronisk lungesjukdom som skriv seg frå avleira kiselsyrepartiklar i lungene

schizofreni

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk skhizein ‘kløyve’ og phren ‘sinn’, opphavleg ‘mellomgolv’

Tyding og bruk

alvorleg (kronisk) sinnsliding som påverkar tenking, sansing og forhold til andre menneske og ofte er fylgd av tvangstankar, rangførestillingar og liknande