Avansert søk

56 treff

Bokmålsordboka 3 oppslagsord

Nynorskordboka 53 oppslagsord

kolos

substantiv hankjønn

Opphav

av kol og os (1

Tyding og bruk

eldre nemning for karbonmonoksid

kolsekk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

sekk til å frakte kol (1) i

kolrøyk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

tjukk, svart røyk frå kol (1) som brenn

kolsvart

adjektiv

Tyding og bruk

lempe 2

lempa

verb

Opphav

av lågtysk limpen ‘tilpasse’

Tyding og bruk

  1. Døme
    • lempe seg etter tilhøva
  2. Døme
    • lempe på krava;
    • lempe på restriksjonane
  3. flytte (noko tungt);
    Døme
    • lempe bagasjen inn i bilen;
    • lempe kol

ladning

substantiv hankjønn eller hokjønn

Opphav

av lade (2

Tyding og bruk

  1. mengd med sprengstoff, til dømes til eit skytevåpen
    Døme
    • ladninga gjekk ikkje av
  2. elektrisitetsmengd som ein akkumulator, eit batteri eller liknande er ladd med
    Døme
    • elektrisk ladning blir målt i coulomb
  3. stor mengd;
    Døme
    • ei ladning kol

lagerressurs, lagerresurs

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

naturressurs som ikkje kan fornyast, til dømes olje og kol;
til skilnad frå kretsløpsressurs

kolkraft

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

elektrisk kraft laga ved å brenne kol (1)
Døme
  • byte ut kolkrafta med gasskraft

kollaborere

kollaborera

verb

Opphav

gjennom fransk collaborer eller tysk kollaborieren, frå mellomalderlatin collaborare, av latin col- og laborare ‘arbeide’; jamfør kol-

Tyding og bruk

samarbeide (med fienden)

kolkjellar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

kjellar der ein lagrar kol (1)