Avansert søk

13 treff

Nynorskordboka 13 oppslagsord

autorisert

adjektiv

Uttale

æutoriseˊrt

Opphav

av autorisere

Tyding og bruk

godkjend for bruk eller til å utøve eit yrke
Døme
  • ein autorisert bilverkstad;
  • autorisert helsepersonell

autorisere

autorisera

verb

Uttale

æutoriseˊre

Opphav

frå mellomalderlatin

Tyding og bruk

godkjenne (noko til bruk eller nokon til å utøve eit yrke);
Døme
  • autorisere fagpersonar

verkstadkontrollert

adjektiv

Tyding og bruk

som er kontrollert på (autorisert) verkstad
Døme
  • verkstadkontrollerte bruktbilar

translatør

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin, av transferre ‘overføre’

Tyding og bruk

autorisert omsetjar

trafikkskule, trafikkskole

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

privat firma som gjev autorisert teori- og køyreopplæring til førarkort;

godkjend, godkjent

adjektiv

Opphav

av godkjenne

Tyding og bruk

som er god nok i høve til krav som er sette på førehand;
gyldig, autorisert, ratifisert
Døme
  • godkjend eksamen;
  • godkjend reguleringsplan

assurandør

substantiv hankjønn

Uttale

asurandøˊr

Opphav

av assuranse

Tyding og bruk

  1. person eller selskap som yter trygding
    Døme
    • assurandøren godtok ikkje skademeldinga
  2. Døme
    • autorisert assurandør

apotekar

substantiv hankjønn

Uttale

apoteˊkar

Tyding og bruk

person med autorisert utdanning i farmasi som er innehavar eller leiar av eit apotek (1); jamfør provisor og farmasøyt

dispasjør

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person som er autorisert til å setje opp dispasjar

fotterapeut

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

autorisert behandlar av lidingar knytt til hud og negler på føtene