Artikkelside

Nynorskordboka

trygding

substantiv hokjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
ei trygdingtrygdingatrygdingartrygdingane

Tyding og bruk

  1. ordning der ein person (trygdingstakar) betaler inn regelfaste summar (trygdingspremie) til ein institusjon (trygdelag) mot å få ei avtalt utbetaling som vederlag i visse framtidige tilfelle (til dømes ved skade, ulykke, dødsfall, alderdom eller anna);
    • ansvarstrygding;
    • branntrygding;
    • livstrygding;
    • ulykkestrygding;
    • trygding av innbu;
    • teikne ei trygding
    • få utbetalt trygdinga