Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 1 oppslagsord

vêrhane, verhane

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. vindfløy (med haneform)
  2. vinglete (2) person (som skiftar standpunkt etter omstenda);
    Døme
    • ho var ein politisk vêrhane