Nynorskordboka
dyreplagar, dyrplagar
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein dyreplagar | dyreplagaren | dyreplagarar | dyreplagarane |
ein dyrplagar | dyrplagaren | dyrplagarar | dyrplagarane |
Tyding og bruk
person som plagar (2 dyr (1, 1)
Døme
- dei vart skulda for å vere dyreplagarar