Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

stimulus

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

ytre påverknad (som løyser ut ein reaksjon)

vilkårsrefleks

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

refleks (3) som blir utløyst av ein annan stimulus enn den opphavlege

stimulere

stimulera

verb

Opphav

frå latin av stimulus ‘odd, pigg’

Tyding og bruk

  1. verke opplivande, setje fart i;
    stive opp;
    • det verkar som alkohol stimulerer i stunda;
    • stimulere til auka innsats
  2. i presens partisipp:
    • det er stimulerande å få ros