Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 65 oppslagsord

sjef

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk; frå latin caput ‘hovud’

Tyding og bruk

Døme
  • banksjef;
  • bataljonssjef;
  • kjøkensjef;
  • sjef for ei verksemd

sjefe

sjefa

verb

Tyding og bruk

vere sjef;
ta leiinga (utan å ha særskild rett eller plikt til det)

prinsipal 1

substantiv hankjønn

Opphav

av prinsipal (2

Tyding og bruk

  1. sjef, leiar, føresett
  2. kraftigaste og mest fulltonande register (3) i eit kyrkjeorgel

plasskommandant

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

øvste militære sjef i ein garnison

overhovud

substantiv inkjekjønn

Opphav

etter tysk Oberhaupt

Tyding og bruk

person som leier eller har avgjerdsmakta i ei sosial gruppe, ein stat eller;
hovding, leiar, sjef
Døme
  • overhovudet i familien

politimeister

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

embetsperson som er sjef for eit politidistrikt

politidirektør

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

sjef for Politidirektoratet

områdesjef

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

sjef for eit heimevernsområde

hoffsjef

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

sjef for hoffet og nærmaste overordna for hoffmarskalken

hoffmarskalk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

embetsmann som er leiar for den daglege administrasjonen og sjef for dei tilsette ved hoffet