Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 167 oppslagsord

jente

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt genta, av gant ‘spøk, fjas’

Tyding og bruk

  1. barn av hokjønn, ikkje vaksen kvinne
    Døme
    • ei to år gammal jente;
    • dei har to barn, ein gut og ei jente
  2. ung kvinne
    Døme
    • fly etter jentene
  3. Døme
    • ho sa at ho var jenta hans

brurejente, brudejente, brurjente

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

jente som følgjer brura under bryllaupet;
jamfør bruresvein

rakstejente

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

om eldre forhold: jente som rakar høy

kjei, kei 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

gjennom svensk tjej; frå romani 'jente’

Tyding og bruk

nittenårig

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som varer eller har vart i 19 år
    Døme
    • ein nittenårig karriere;
    • ein 19-årig venskap
  2. som er 19 år gammal;
    Døme
    • ein nittenårig bilist;
    • ei 19-årig jente

fjortenårs

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som varer eller har vart i 14 år;
    Døme
    • ein fjortenårs periode;
    • eit 14-års opphald
  2. som er 14 år gammal;
    Døme
    • ei fjortenårs jente;
    • 14-års gutar

luciabrur, luciabrud

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør luciadag

Tyding og bruk

etter ein svensk skikk: kvitkledd jente med lyskrans på hovudet som går først i opptog om morgonen på luciadagen;

lubbe 1

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør mellomnorsk lubba ‘tjukk torsk’

Tyding og bruk

lubben jente eller kvinne

odelsjente

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

berte 1

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

kan oppfattast nedsetjande: kvinne, jente