Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 9 oppslagsord

ambassade

substantiv hankjønn

Uttale

ambasaˋde

Opphav

frå fransk; av latin ambactus ‘tenar’

Tyding og bruk

utanriks, diplomatisk stasjon der ein ambassadør er leiar
Døme
  • den norske ambassaden i Stockholm;
  • representantar frå ambassaden

legasjon

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin , av legare ‘sende som sendebud’

Tyding og bruk

om eldre forhold: diplomatisk representasjon i utlandet, no stort sett avløyst av ambassade

konsulat

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå latin

Tyding og bruk

  1. embete som konsul (1) i den romerske republikken
  2. kontor(bygning) der ein konsul (2) held til;
    jamfør ambassade
    Døme
    • gå til det norske konsulatet

attaché, attache

substantiv hankjønn

Uttale

atasjeˊ

Opphav

frå fransk , perfektum partisipp av attacher; sjå attachere

Tyding og bruk

person som er tilknytt ein legasjon eller ambassade, ofte for å ta seg av eit særområde

handelsattaché, handelsattache

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

tenesteperson ved ein ambassade som arbeider med handelspolitiske saker;
jamfør handelsråd

ambassadepersonell

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

samnemning på dei tilsette ved ein ambassade;
ein eller fleire uspesifiserte representantar for ambassaden
Døme
  • norsk ambassadepersonell i Thailand;
  • tilstellinga vart vitja av svensk ambassadepersonell

ambassadesekretær

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

funksjonær ved ein ambassade med rang etter ambassaderåden

ambassaderåd

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør råd (2

Tyding og bruk

diplomatisk utsending (2 ved ein ambassade med rang nest etter ambassadøren

ambassadør

substantiv hankjønn

Uttale

ambasadøˊr

Opphav

frå fransk

Tyding og bruk

  1. diplomatisk utsending med høgaste rang, oftast ved ein ambassade
    Døme
    • vere ambassadør ved Nato-hovudkvarteret;
    • den norske ambassadøren i London
  2. i overført tyding: representant
    Døme
    • dei norske sjøfolka er gode ambassadørar for landet