Avansert søk

51 treff

Nynorskordboka 51 oppslagsord

stans

substantiv hankjønn

Opphav

av stanse (2

Tyding og bruk

Døme
  • stans i arbeidet;
  • praten gjekk utan stans

stanse 2

stansa

verb

Opphav

av mellomnorsk stanza; av stå (3

Tyding og bruk

  1. slutte å røre seg;
    Døme
    • klokka stansa;
    • stanse opp;
    • bussen stansa på haldeplassen
  2. få til å stogge
    Døme
    • stanse bilen;
    • stanse nokon på gata;
    • ikkje la seg stanse
  3. gjere slutt på;
    Døme
    • banken stansar alle utbetalingar

stanse 3

stansa

verb

Opphav

frå tysk

Tyding og bruk

bruke stanse (1 til å prege eller presse ut noko frå metallplater eller andre flate emne
Døme
  • stanse ut metallskiver;
  • barna stansa ut kakemenn av deigen

stillingsstogg

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Tyding og bruk

stans i oppretting av nye stillingar;
Døme
  • firmaet innfører stillingsstogg for å spare pengar

stopp 2

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Tyding og bruk

  1. Døme
    • dei arbeidde utan stopp
  2. det at noko er slutt
    Døme
    • det er stopp i utbygginga i området
  3. Døme
    • vi skal av på neste stopp;
    • neste stopp: Namsos

Faste uttrykk

  • seie stopp
    seie frå at ein ikkje vil meir;
    protestere
    • med dette får vi seie stopp

stogg

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Tyding og bruk

Døme
  • det var full stogg i trafikken

stillstand

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

jamfør stand (1

Tyding og bruk

det å stå still (2, 1);
stans i ei utvikling eller liknande;
Døme
  • stillstand i næringslivet

stillingsstopp

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

stans i oppretting av nye stillingar;
Døme
  • innføre stillingsstopp i sentraladministrasjonen

søvnapné, søvnapne, svevnapné, svevnapne

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

apné eller stans i pusten medan ein søv

hal 2

substantiv ubøyeleg

Faste uttrykk

  • stopp en hal
    (etter engelsk stop and haul eller nederlandsk stop en haal ‘stans med å hale’) vent litt