Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

konstans

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin , av constare ‘stå fast’

Tyding og bruk

det å ikkje endre seg
Døme
  • denne meininga held seg som ein konstans

konstatere

konstatera

verb

Opphav

frå fransk; jamfør konstans

Tyding og bruk

slå fast på grunnlag av kjensgjerningar
Døme
  • konstatere faktum

konstant 2

adjektiv

Opphav

frå latin , av constans; sjå konstans

Tyding og bruk

  1. som ikkje endrar seg;
    fast, jamn
    Døme
    • ei konstant plage;
    • halde temperaturen konstant
  2. brukt som adverb: alltid, stadig
    Døme
    • ho var konstant deprimert