Avansert søk

6 treff

Nynorskordboka 6 oppslagsord

durativ 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

av durativ (3

Tyding og bruk

i språkvitskap: durativ aksjonsart

durativ 2

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

i språkvitskap: durativt verb

durativ 3

adjektiv

Opphav

av latin durare ‘vare’

Tyding og bruk

som varer ved

Faste uttrykk

  • durativ aksjonsart
    aksjonsart som markerer at handlinga varer ved
  • durativt verb
    verb som uttrykkjer at verbalhandlinga varer ved
    • ‘å halde’ er eit durativt verb

durativt verb

Tyding og bruk

verb som uttrykkjer at verbalhandlinga varer ved;
Sjå: durativ, verb
Døme
  • ‘å halde’ er eit durativt verb

durativ aksjonsart

Tyding og bruk

aksjonsart som markerer at handlinga varer ved;
Sjå: durativ

aksjonsart

substantiv hankjønn eller hokjønn

Opphav

frå tysk

Tyding og bruk

i språkvitskap: verbalform som markerer om ei handling skjer på eit visst tidspunkt eller varer ved;
jamfør aspekt (4)
Døme
  • durativ aksjonsart;
  • perfektiv aksjonsart