Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 108 oppslagsord

hane

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt hani

Tyding og bruk

  1. hanndyr av tamhøns eller ymse andre arter av hønsefuglar
    Døme
    • hane og høne;
    • hanen gol for tredje gong
  2. ting som har (eller opphavleg har hatt) form som liknar ein hane (1)
    Døme
    • hanen på mønet snur seg etter vinden;
    • hanen på børsa var slått sund;
    • skifte ut hanen

Faste uttrykk

  • den raude hanen gjel
    det brenn;
    det er brann
    • brannvernet har plikt til å rykkje ut når den raude hanen gjel
  • einaste hanen i korga
    einaste mannen blant fleire kvinner
  • før hanen gjel
    svært tidleg
    • vere oppe før hanen gjel
  • stolt/kry/byrg som ein hane
    svært stolt

forsikringssum

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

sum som forsikringsselskap betaler til kundar ved brann, tjuveri, ulykke eller liknande;

bråtebrann

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

det å brenne bråte (1);
brann i bråte
Døme
  • bråtebrannen kom ut av kontroll

brannsløkking

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. det å sløkkje ein brann
    Døme
    • kjellaren står under vatn etter brannsløkkinga
  2. det å freiste å dempe eller stogge uro, konfliktar eller liknande
    Døme
    • pressemeldinga er rein brannsløkking

branntryggleik

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

tryggleik mot brann
Døme
  • auke branntryggleiken i bygardane

brannstiftar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person som med vilje valdar brann;
jamfør pyroman

brannfare

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

fare for at det skal bryte ut brann
Døme
  • levande lys i heimen aukar brannfaren

brannulykke, brannulukke

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

ulykke (1) som følgje av brann

brannstad

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

stad der det brenn eller har vore ein brann
Døme
  • halde vakt ved brannstaden;
  • politiet kom snøgt til brannstaden

brannsløkkingsapparat

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

apparat til å sløkkje brann med