Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 19 oppslagsord

safir

substantiv hankjønn

Opphav

tysk opphavleg frå semittisk

Tyding og bruk

klar, blå edelstein

rubin

substantiv hankjønn

Opphav

frå mellomalderlatin av; latin rubeus ‘raud’

Tyding og bruk

raud edelstein

glimestein

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

fasett

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk diminutiv av face ‘ansikt’

Tyding og bruk

  1. lita, slipt flate, til dømes på edelstein
  2. form som noko trer fram i;
    Døme
    • omgrepet har så mange fasettar

dublett

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk

Tyding og bruk

  1. noko det finst to av;
    dobbelteksemplar
    Døme
    • ha dublett av ein mynt i samlinga
  2. dobbeltløpa gevær
  3. hybel med to rom og felles kjøken og bad
    Døme
    • ho fekk ein dublett i nærleiken av universitetet
  4. edelstein som består av to delar som er montert saman

diamant

substantiv hankjønn

Opphav

av mellomalderlatin diamas; opphavleg gresk adamas ‘hardt metall’

Tyding og bruk

svært hard, klar og kostbar edelstein av karbon (2, òg brukt til tekniske føremål
Døme
  • ein ring med tre diamantar;
  • glitre som diamantar;
  • skjere glas med diamant

beryll

substantiv hankjønn

Uttale

berylˊl

Opphav

gjennom gresk frå eit indisk språk; same opphav som brille

Tyding og bruk

mineral som inneheld beryllium;
grøn edelstein av visse slag

bagett

substantiv hankjønn

Uttale

bagetˊt

Opphav

frå fransk

Tyding og bruk

  1. tynt og avlangt stykke brød av fin- eller grovmale mjøl;
  2. edelstein slipt i ei rektangelform

akvamarin

substantiv hankjønn

Opphav

latin aqua marina ‘havvatn’

Tyding og bruk

klar, blågrøn edelstein