Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 64 oppslagsord

nukleus

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin , av nux ‘nøtt’

Tyding og bruk

kjerne (2) i til dømes eit atom eller ei celle

korkcelle, korkselle

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

daud (luftfylt) celle (4) med tette vegger

lymfocytt

substantiv hankjønn

Uttale

lymfosytˊt

Opphav

av latin lymfe ‘klart vatn’ og cytos ‘celle’

Tyding og bruk

ein type kvit blodlekam som blir laga i lymfevevet, og som medverkar i immunforsvaret i kroppen;
Døme
  • lymfocyttane vernar kroppen mot infeksjonar

kreftcelle, kreftselle

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

celle i kreftsvulst

kjønnscelle, kjønnsselle

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

celle som gjennom samansmelting med ei anna kjønnscelle av motsett kjønn kan gje opphav til eit nytt individ;
jamfør eggcelle og sædcelle

cyto-

prefiks

Uttale

syto-

Opphav

av gresk kytos ‘holrom, celle’

Tyding og bruk

prefiks (1) som lagar substantiv som har med celler eller cellekjernar å gjere;
i ord som cytologi og cytoplasma

kromatofor

substantiv hankjønn

Opphav

gresk nylaging; jamfør krom

Tyding og bruk

i botanikk og zoologi: celle(del) som inneheld pigment

fagocytt

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk phagein ‘ete’ og kytos ‘celle’

Tyding og bruk

celle (4), særleg kvit blodcelle, som har evna til å ta opp i seg og bryte ned bakteriar og øydelagde celler

kjertel

substantiv hankjønn

Opphav

opphavleg ‘liten knute’, samanheng med kart (2

Tyding og bruk

  1. organ i kroppen som har evne til å skilje ut visse stoff
  2. organ eller celle i plante som skil ut væske

knopp

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk knoppe, knuppe; samanheng med knubb (1

Tyding og bruk

  1. i botanikk: ungt, lite utvikla skot i eit vekstpunkt
    Døme
    • blomsteren står i knopp
  2. i zoologi: utvekst på mordyr eller celle som utviklar seg til eit eige individ