Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 27 oppslagsord

nagle 2

nagla

verb

Opphav

norrønt negla

Tyding og bruk

feste med naglar
Døme
  • nagle saman plankar;
  • dei måtte nagle lårbeinet på brotstaden

Faste uttrykk

  • som nagla fast
    urørleg av spenning eller skrekk
    • ho stod som nagla fast

nagle 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt nagli, av nagl ‘negl’

Tyding og bruk

tre- eller metallbolt brukt blant anna til å klinke fast noko

plugg

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk ‘tapp’

Tyding og bruk

  1. nagle, pinne, kile eller liknande, brukt som propp eller til å binde saman eller feste noko med
  2. tettvaksen person (særleg gut eller mann)
    Døme
    • han var ein kraftig plugg

Faste uttrykk

  • tenne på alle pluggane
    bli eitrande sinna

nellik

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk negelken, opphavleg ‘liten nagle’ (på grunn av forma på kryddernellik); tydinga ‘plante’ fordi lukta av blomstrane minner om kryddernellik

Tyding og bruk

  1. Døme
    • gløggen er smaksett med nellik og kanel
  2. plante med frynsete kronblad av slekta Dianthus
    Døme
    • ein bukett rosa nellikar
  3. brukt nedsetjande: fyr (1, pode (1
    Døme
    • du er meg jammen ein nydeleg nellik

kopp 2

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk kop ‘hovud’

Tyding og bruk

  1. halvrundt hovud på nagle
  2. kortside av murstein
  3. brukt som etterledd i personnemningar;
    i ord som masekopp, rotekopp og sosekopp

naglehovud

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

naglemerke

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

merke etter nagle (1, særleg om merka i hendene til Kristus etter krossfestinga

som nagla fast

Tyding og bruk

urørleg av spenning eller skrekk;
Sjå: nagle
Døme
  • ho stod som nagla fast

klinknagle

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

nagle til å klinke (3, 1) med eller som er klinka

leikende

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt leikandi; av leike (2 i tydinga ‘røre seg lett’

Tyding og bruk

rørleg nagle som sviv rundt og hindrar tvinning på til dømes kuband og fiskesnøre