Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 6 oppslagsord

akkompagnere

akkompagnera

verb

Uttale

akompanjeˊre

Opphav

frå fransk ‘følgje’

Tyding og bruk

spele attåt song eller soloinstrument;
gje tonefølgje
Døme
  • akkompagnere ein songar;
  • akkompagnere seg sjølv på gitar

kompe 2

kompa

verb

Opphav

av komp

Tyding og bruk

i pop- og jazzmusikk: spele komp (1);
Døme
  • bandet kompa han

kompgitar

substantiv hankjønn

Opphav

av komp

Tyding og bruk

gitar til å akkompagnere med

bakke opp

Tyding og bruk

Sjå: bakke
  1. hjelpe, oppmuntre
    Døme
    • dei prøvde å bakke han opp så godt dei kunne
  2. gje musikalsk støtte;
    akkompagnere
    Døme
    • ei rytmegruppe bakka opp popstjerna

akkompagnement

substantiv inkjekjønn

Uttale

akompanjemanˊg

Opphav

frå fransk; jamfør akkompagnere

Tyding og bruk

  1. musikk som følgjer melodiberande song eller instrument;
    (notar til) tonefølgje
    Døme
    • song med akkompagnement frå piano
  2. i overført tyding: lyd eller støy i bakgrunnen
    Døme
    • kome seg unna under akkompagnementet frå maskingeværa

akkompagnatør

substantiv hankjønn

Uttale

akompanjatøˊr

Opphav

frå fransk; jamfør akkompagnere

Tyding og bruk

person som akkompagnerer