Avansert søk

2 treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

svip

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt svipr ‘rask rørsle, skimt’

Tyding og bruk

særmerkt form, utsjånad, eigenskap eller karakter;
Døme
  • dottera har ein svip av faren;
  • målet hans har ein svip av nordlandsk;
  • songane hennar har ein særmerkt svip

svipleg

adjektiv

Opphav

norrønt svipligr

Tyding og bruk

som har den rette svipen;
hag, hendig