Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 1 oppslagsord

snorkel

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom engelsk, frå tysk; same opphav som snirkel

Tyding og bruk

  1. pusterøyr for undervassymjarar
    Døme
    • dukke med snorkel og briller
  2. røyr for lufttilførsel og eksosutslepp på ubåtar