Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

rådmann

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt ráðmaðr; etter lågtysk ratman

Tyding og bruk

  1. før: medlem av eit råd som styrte ein by
  2. øvste leiaren for (ei avdeling av) ein kommuneadministrasjon
    Døme
    • finansrådmann;
    • sosialrådmann

konstituering

substantiv hokjønn

Opphav

av konstituere

Tyding og bruk

  1. det å tilsetje mellombels
    Døme
    • konstituering av rådmann
  2. det å organisere i faste former
    Døme
    • konstituering av nytt kommunestyre

rådskone

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt ráðskona; jamfør rådmann

Tyding og bruk

rådsherre

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

før: rådmann (1);
medlem av senat

borgarmeister

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk

Tyding og bruk

om eldre eller utanlandske forhold: leiar for administrasjonen i ein by (svarer ofte til ordførar eller rådmann)
Døme
  • borgarmeisteren i Berlin