Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

prokurator

substantiv hankjønn

Uttale

prokuraˊtor, i fleirtal prokuraˊtorar eller prokuratoˊrar

Tyding og bruk

  1. tidlegare, ofte nedsetjande: sakførar
  2. nedsetjande: person som bruker knep;
    ordkløyvar, luring

-ator

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin; jamfør -or

Tyding og bruk

suffiks brukt til å lage substantiv for person, apparat, maskin osv. som handlar eller fungerer slik som første delen av ordet uttrykkjer;