Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

panere

panera

verb

Opphav

frå fransk; av latin panis ‘brød’

Tyding og bruk

dyppe noko som skal steikjast i piska, egg og så vende det i knust kavring, smuldra brød, mjøl eller liknande
Døme
  • han panerte fisken før han steikte han
  • brukt som adjektiv
    • han serverte den panerte torsken til gjestene sine

panett

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

rektangelforma stykke panert (oftast) fisk

krokett

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

liten rett av stua kjøt, fisk, sopp eller grønsaker som er forma rund, panert og kokt i feitt