Avansert søk

4 treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

mortar

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom lågtysk; frå latin mortarium

Tyding og bruk

kar av hardt materiale til å pulverisere faste stoff i med ein støytar
Døme
  • knuse kavring i mortaren

mort

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt murtr

Tyding og bruk

  1. karpefisk med raude auge;
    Rutilus rutilus
  2. småfisk, særleg 1–2 år gammal sei

stamp 3

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk; samanheng med stampe (2

Tyding og bruk

  1. reiskap til å støyte med, til dømes i kinne, mortar og liknande
  2. kloss (1, 1) til å setje i ein glugge

morter

substantiv hankjønn

Opphav

same opphav som mortar

Tyding og bruk

kasteskyts (1) med kort løp