Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 13 oppslagsord

komedie

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk komos ‘gilde’ og ode ‘song’

Tyding og bruk

  1. skodespel eller film med lett og morosamt innhald;
    til skilnad frå tragedie (1)
  2. handling eller opptrinn som minner om komedie (1);
    Døme
    • spele komedie for kvarandre;
    • rettssaka var ein rein komedie

musikal

substantiv hankjønn

Opphav

av engelsk musical (comedy) ‘musikalsk (komedie)'

Tyding og bruk

film eller teaterstykke som består av dialogar, song og dans;

komisk

adjektiv

Opphav

frå tysk; jamfør komikk

Tyding og bruk

  1. som vekkjer latter;
    Døme
    • ei komisk forveksling;
    • ha ein komisk utsjånad
  2. som gjeld komikk og komedie
    Døme
    • ha komisk evne

komediespel

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

komediant

substantiv hankjønn

Opphav

frå italiensk og fransk; jamfør komedie

Tyding og bruk

  1. skodespelar som spelar i komediar;
  2. tilgjord person;

komikk

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, frå latin, frå gresk; jamfør komedie

Tyding og bruk

komisk (1) verknad, tilhøve eller framstilling
Døme
  • bak komikken i stykket ligg det eit alvor;
  • han såg heldigvis komikken i situasjonen

komedieforfattar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

forfattar av komedie (1)
Døme
  • komedieforfattaren Holberg

komedienne

substantiv hokjønn

Opphav

frå fransk; jamfør komedie

Tyding og bruk

kvinneleg skodespelar i komediar

forviklingskomedie

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

komedie (1) med mange forviklingar
Døme
  • ein romantisk forviklingskomedie

situasjonskomedie

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

komedie som inneheld mykje situasjonskomikk