Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
11 treff
Nynorskordboka
11
oppslagsord
knaus
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
mellomnorsk
knauss
Tyding og bruk
knatt
,
klant
som etterledd i ord som
bergknaus
Artikkelside
koll
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
kollr
Tyding og bruk
hovud
(1)
,
hårtopp
knaus, haug, bakke-
eller
fjelltopp
;
kolle
(
3
III)
brukt som etterledd i namn på planter som har ein tett topp av blomstrar
i ord som
blåkoll
fjørekoll
jonsokkoll
Faste uttrykk
i koll
på hovudet, over ende
dette i koll
Artikkelside
hamar
1
I
,
hammar
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
hamarr
‘stein’
Tyding og bruk
bratt bergvegg, knaus
Døme
fare over haug og
hamar
handreiskap
med lett skaft og tungt slaghovud til å banke med
Døme
slå i spikaren med ein
hamar
;
med
hamar
og tong
;
øksehovudet kan brukast som hamar
som etterledd i ord som
klinkhamar
øksehamar
mekanisk driven bankereiskap
til dømes
damphamar
trykklufthamar
i
musikk
: filtkledd treklubbe på
klaver
som slår mot ein streng når den tilsvarande tangenten blir trykt ned
;
jamfør
hamarklaver
i anatomi: det ytste av dei tre små beina i
mellomøyret
;
jamfør
ambolt
(2)
og
stigbøyel
(2)
Faste uttrykk
hamar og sigd
kommunistisk symbol
kome under hamaren
bli seld på auksjon (der sal blir markert med eit hamarslag)
Tor med hamaren
i norrøn
mytologi
: toreguden, ofte brukt om torevêr
med desse mørke skyene er nok ikkje Tor med
hamaren
langt unna
Artikkelside
knabb
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
samanheng
med
knapp
(
1
I)
Tyding og bruk
rundvoren bergtopp
;
knatt
Døme
over knabb og knaus
tjukk person eller velvakse dyr
Artikkelside
klippfisk
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
klepp
‘knaus’
Tyding og bruk
flekt, salta og tørka fisk, særleg torsk
Artikkelside
klepp
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
kleppr
Tyding og bruk
klump i mjølmat
klett
,
knaus
;
svaberg ved sjøen brukt til fisketørking
klamp
(1)
stong, klubbe med krok til å huke fisk med
Artikkelside
forblåsen
adjektiv
Vis bøying
Tyding og bruk
merkt av
eller
utsett for mykje vind
Døme
ein
forblåsen
knaus
;
forblåsne tre
Artikkelside
klett
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
klettr
Tyding og bruk
knaus
,
koll
(
1
I
, 2)
,
klant
Artikkelside
kolle
3
III
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
knaus, haug, bakke-
eller
fjelltopp
;
koll
(
1
I
, 2)
Artikkelside
knatt
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
knattr
Tyding og bruk
liten bergtopp
;
knaus
som etterledd i ord som
fjellknatt
Artikkelside
Forrige side
Side 1 av 2
Neste side
Resultat per side:
10
20
50
100