Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Nynorskordboka
3
oppslagsord
klamre
klamra
verb
Vis bøying
Opphav
av
tysk
klammern
;
samanheng med
klam
Tyding og bruk
gripe kraftig fatt i
;
klengje seg til
Døme
dei klamra seg fast til båtripa
;
klamre seg til eit håp
Artikkelside
klamme
substantiv
hankjønn eller hokjønn
klammer
1
I
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
frå
lågtysk
,
av
tysk
, opphavleg ‘klemme’
;
samanheng med
klam
Tyding og bruk
parentes
(1)
;
hakeparentes
teikn (som særleg blir sett i margen, og) som føyer saman fleire linjer
eller
ord
Artikkelside
halmstrå
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
strå av
halm
i overført tyding: siste, svake moglegheit for redning eller for at noko skal lykkast
Døme
ho klamra seg til eit halmstrå
;
dei greip etter eit halmstrå
Artikkelside