Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

kalen

adjektiv

Opphav

norrønt kalinn, av kala ‘gjere kald, frøyse’

Tyding og bruk

om tre: morken, ròten

kal, kale 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt kaðall

Tyding og bruk

tau(kveil);
taulengd (til skipsbruk)

kale 2

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør kalen

Tyding og bruk

fast og lys ròte hos lauvtre, særleg bjørk

kalne

kalna

verb

Opphav

av kalen

Tyding og bruk

om tre: byrje å morkne