Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 13 oppslagsord

funksjonsevne

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

evne til å fungere etter føremål eller forventingar;
evne til å arbeide, bruke kroppen eller leve på vanleg måte

Faste uttrykk

  • nedsett funksjonsevne
    nedsett evne til å fungere fysisk, psykisk eller sosialt på grunn av nedsett fysisk eller kognitiv funksjon;
    funksjonsnedsetjing

uførleik

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

det å vere ufør;

krøpling

substantiv hankjønn

Opphav

av krøple

Tyding og bruk

utdatert og nedsetjande nemning for person med nedsett fysisk funksjonsevne

nedsett funksjonsevne

Tyding og bruk

varig nedsett evne til å fungere (2) fysisk, psykisk eller sosialt på grunn av nedsett fysisk eller kognitiv funksjon etc.;

funksjonshemming, funksjonshemjing

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

nedsett funksjonsevne (som i kombinasjon med hindringar i omgjevnadane fører til at ein får livsførselen sin avgrensa)
Døme
  • personar med funksjonshemmingar;
  • fosteret har ei alvorleg funksjonshemming;
  • haldningar og hindringar er med på å skape funksjonshemminga

funksjonshemma, funksjonshemja

adjektiv

Tyding og bruk

som har nedsett funksjonsevne (og får livsførselen sin avgrensa på grunn av hindringar i omgjevnadene)
  • brukt som substantiv
    • funksjonshemma skal få lovfesta tilbod om brukarstyrt personleg assistanse

funkofob

adjektiv

Uttale

funkofoˊb

Opphav

jamfør -fob (2

Tyding og bruk

som er prega av fordomar eller motvilje mot personar med nedsett funksjonsevne
Døme
  • dei vart møtte med funkofobe haldningar

funkofobi

substantiv hankjønn

Uttale

funkofobiˊ

Opphav

frå svensk; jamfør -fobi

Tyding og bruk

fordomar eller motvilje mot personar med nedsett funksjonsevne

paraidrett

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør paralympisk

Tyding og bruk

funksjonsnedsetjing, funksjonsnedsetting

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

redusert evne til å fungere i kvardagen eller arbeidslivet, anten fysisk, psykisk eller sosialt;