Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

frontispis, frontispise

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, frå mellomalderlatin frontispicium ‘fasade’; jamfør front

Tyding og bruk

  1. (framskote eller gavlforma) midtparti på ein husfasade;
  2. side med bilete eller illustrasjon som er vend mot tittelbladet i ei bok

fronton

substantiv hankjønn

Uttale

frångtånˊg

Opphav

frå fransk; av front

Tyding og bruk

trekantforma, gavlliknande bygningsparti over dør eller vindauge på husfasade;