Avansert søk

126 treff

Nynorskordboka 126 oppslagsord

atomnummer

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

nummer som eit grunnstoff (1) har i periodesystemet, og som gjev talet på proton i kjernen i atomet

vanadium

substantiv inkjekjønn

Opphav

nylatin, av norrønt Vanadís, eit anna namn på Frøya; jamfør van (1

Tyding og bruk

svært hardt, metallisk grunnstoff (1) med atomnummer 23;
kjemisk symbol V; jamfør V (2, 1)

sink

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

av tysk Zink, kanskje av Zinke ‘tagg, takk’, fordi metallet får takkete former i smelteomnen

Tyding og bruk

gråkvitt metallisk grunnstoff (1) med atomnummer 30;
kjemisk symbol Zn

titan 2

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

glinsande og kvitt metallisk grunnstoff (1) med atomnummer 22;
kjemisk symbol Ti

tinn

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt tin, uvisst opphav

Tyding og bruk

  1. sølvkvitt metallisk grunnstoff (1) med atomnummer 50;
    kjemisk symbol Sn
  2. gjenstand av tinn (1)
    Døme
    • få tinn i gåve

tellur

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå nylatin tellurium; av latin tellus ‘jorda’

Tyding og bruk

gråkvitt, halvmetallisk grunnstoff (1) med atomnummer 52;
kjemisk symbol Te

sølv, sylv

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt silfr, sylfr

Tyding og bruk

  1. edelt og glinsande kvitt, metallisk grunnstoff (1) med atomnummer 47;
    kjemisk symbol Ag
    Døme
    • reint sølv
  2. legering (2) av sølv (1) og anna metall nytta til å lage ulike gjenstandar
    Døme
    • ei mugge i sølv
  3. gjenstand i sølv (2)
    Døme
    • sølv er populært hos antikvitetshandlarane
  4. nest beste prestasjon
    Døme
    • ho fekk sølv i NM
  5. om eldre forhold: betalingsmiddel;
    rikdom, pengar
    Døme
    • han betalte tre lodd sølv
  6. farge som liknar sølv (1);
    kvitleg, glinsande farge
    Døme
    • ein sykkel i blått og sølv;
    • månen skein som sølv

Faste uttrykk

  • havets sølv
  • tale er sølv, men tagnad er gull
    det er ofte betre å teie enn å seie noko

seaborgium

substantiv inkjekjønn

Opphav

etter namnet til den amerikanske kjernekjemikaren G.T. Seaborg 1912–1999

Tyding og bruk

syntetisk, radioaktivt grunnstoff (1) med atomnummer 106;
kjemisk symbol Sg

uran

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå nylatin, av planetnamnet Uranus, av gresk uranos ‘himmel’

Tyding og bruk

radioaktivt metallisk grunnstoff (1) med atomnummer 92;
kjemisk symbol U

Faste uttrykk

  • opprikt uran
    uran med større innhald av isotopen (1 235U i forhold til naturleg uran, som mellom anna blir brukt som brensel i kjernereaktorar og til å framstille atomvåpen
    • høgt opprikt uran;
    • ubåten har opprikt uran i reaktoren
  • utarma uran
    uran som har mindre innhald av isotopen (1 235U i forhold til naturleg uran, og som er eit biprodukt av prosessen med å rike opp uran til kjernekraft eller atomvåpen
    • utarma uran er mindre radioaktivt enn naturleg uran

tenness

substantiv inkjekjønn

Opphav

etter namnet til delstaten Tennessee i USA

Tyding og bruk

kunstig framstilt, radioaktivt grunnstoff (1) med atomnummer 117;
kjemisk symbol Ts