Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 215 oppslagsord

ringast

verb

Opphav

av ring (3

Tyding og bruk

bli ringare, tape seg;
Døme
  • husa ringast

ringe inn

Tyding og bruk

Sjå: ringe
  1. Døme
    • ein steingard ringar inn hagen;
    • landskapet er ringa inn av fjell og brear
  2. teikne ring rundt
    Døme
    • ringe inn feilen med raudt

ingen ringare enn

Tyding og bruk

Døme
  • ingen ringare enn sjefen kom

som ringar i vatnet

Tyding og bruk

om rykte eller nyhende: som fort blir kjent av mange;
Sjå: ring

ringen er slutta

Tyding og bruk

noko er fullført eller ført tilbake til utgangspunktet;
Sjå: ring

ringrev

substantiv hankjønn

Opphav

opphavleg brukt om erfaren boksar; jamfør ring (1

Tyding og bruk

erfaren person;
Døme
  • ein gammal ringrev;
  • politiske ringrevar

ringorm

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

soppinfeksjon i hud, hår eller naglar som har form som ein raud, skjelete ring

ringle 3

ringla

verb

Opphav

av ring (1

Faste uttrykk

  • ringle seg
    slyngje seg i ringar
    • vegen ringla seg fram

ringdomar, ringdommar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

domar i boksekamp;
jamfør ring (1, 3)

ringblom

substantiv hankjønn

Opphav

av ring (1

Tyding og bruk

korgblomstra plante med gule blomstrar;
Calendula officinalis