Avansert søk

Eitt treff

Bokmålsordboka 3 oppslagsord

rømmen

substantiv hankjønn

Faste uttrykk

  • være på rømmen
    være rømt, særlig fra fengsel

rømme 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt rjúmi

Betydning og bruk

(sur) tykk fløte

være på rømmen

Betydning og bruk

være rømt, særlig fra fengsel;